Känner mig så jävla okoncentrerad just nu. Har idag försökt kolla på Förhäxad, men tror du jag kunde sitta still eller? Nej. Jag sprang upp och ned upp och ned. Men det är väl min ad/hd som spökar.

Du stjärna i mörka natt, tindra du ljusa fina.

För inatt ska jag åter ljuset finna.

Ljuset som så länge varit utblåst, ljuset som så länge varit släckt,

skall nu åter brinna.

Allt som spökat, allt som skett, skall nu ej mera bli mitt sätt.

Allt jag gjort, alla jag sårat, jag ber tusen gånger om förlåtelse för allt det jag inte vågat.

Men inatt när du stjärna lyser, ska jag be för att mitt hjärta aldrig mer fryser....

Kom på en dikt helt nyss som jag skrev ner. Jag tycker den blev rätt så bra faktiskt.

Som det framkommer ur dikten så har jag gjort och sagt mycket dumt i mitt liv som jag ångrar. Det har lixom varit en helt annan Emelie, ett helt annat liv. Men nu håller jag på att utvecklas till något bättre, en människa som vågar och en människa som inte kommer såra andra på samma sätt som jag gjort tidigare. För att säga att man aldrig kommer såra någon är en lögn, för vare sig man vill det eller inte så händer det. Man sårar och blir sårad. Sånt är livet...

Det här blev lite annorluna än vad jag hade tänkt skriva, men men.

See ya later